Tillfälligt stängt. Öpnnar snart igen.( Kanske)

En skylt med den texten har jag bollat med fram och tillbaka att sätta upp här på bloggen.
Glest mellan inläggen och inget bra att skriva om.

Men kanske jag kan belysa något som någon annan känner igen sig i.
 
Jag ÄR en glad person och livsnjutare, innerst inne. Men det har fattats mig ett bra tag nu. 
Motivationen och glädjen har varit helt borta för mig. På alla plan. Träningsmässigt  och privat.
Och jag ska bara kort förklara för dom som inte följt mig i tidigare inlägg.

Efter nyår så drog jag på mig överträning. Och allt vad det innebär.

Stress syndrom kom som ett brev på posten kort där efter.
Ägget eller hönan, det vet jag inte. Kanske hade jag negativ stress inom mig innan, men blundade för det och körde på med mitt hårda träningsprogram ändå.
Men får man för lite sömn så säger kroppen till slut stopp. Det går bara inte.
Det spelar ingen roll hur mycket man vill eller tycker att det är roligt. det går bara inte.
Återhämtningen efter sådant kan ta allt mellan 4v och ca 1år beroende på hur långt det har gått
och hur / när man sätter in åtgärder. (Hittar roten till allt ont).

Jag har varit så jäkla ledsen, frustrerad och trött.
Från att ha kört ca 2 pass om dagen varannan vecka så har jag den senaste tiden varit glad om jag inte somnat med pannan i bordet vid em kaffet på jobbet. Har jag en bra dag så orkar jag kanske ta en lugn tur på cykeln eller i joggingspåret efter jobbet.
Långt och lugnt går bra. Men att pressa minsta lilla är inte att tänka på.

Och jag blir lite vilsen i hela min personlighet.
Vad är det frågan om. Detta är inte jag.
Vad gör man nu när man slutar kl 18 och inte ska träna?

Ibland orkar jag men vill inte. Och andra dagar så vill jag , men kroppen säger nej.
Total obalans bland alla mina hormoner.
Frustrationen har jag lagt bakom mig nu. Orkar jag så är det bra, annars så slappar jag med gott samvete.

 Men beslut är tagna och flera samtal gjorda till mina kära sponsorer.
Och jag har fått otroligt fin respons. Från alla. Det värmer inom mig.
Och helt oväntade dörrar har öppnats för andra projekt inom cykelsporten.
( Kommer mer om det lite längre fram).

Jag kommer INTE att tävla under 2014. Jag har inte ens löst licens, allt för att minimera risken att falla för frestelsen att ställa upp i en tävling.
( Men jag kommer nog häcka på en och annan tävling för att heja på klubbkamrater och Funbeat vänner).
Så mitt mål nu är att komma tillbaka att kunna träna som jag vill. 
Hitta glädjen och få orken tillbaka.

Kanske inte så jäkla positiv beskrivning om mitt dagsläge, men det är så det är.
Men våren är här och vi får ljusare kvällar. DET gör mig glad iaf. Alltid något.

Jag och Lotti efter en fin stig tur innan jobbet i måndags.