onsdag 29 maj 2013

Återvinning

- Är det sant mamma. Får jag den?
Han var över lycklig att han fått min nummerlapp från Billingeracet.
För en 5 åring är allt en tävling. Först till bilen, snabbast upp i trapphuset, snabbast till dörren på dagis mm.

Och i måndags gjorde vi ett kombi pass han och jag. Jag sprang och han cyklade för glatta livet. I en timme surrade vi runt på grusvägarna i I2- skogen. Samtidigt diskuterade vi allt mellan himmel och jord.
Och han hade själv packat sin lilla Fjällräven ryggsäck med en vattenflaska.
Och naturligtvis med nr lappen på styret

Och han är lika stolt varje morgon som vi cyklar till dagis. Och han väntar så på att få köra barnens Laban lopp i september.
Mammas lilla gull unge.

söndag 26 maj 2013

Struktur sparar tid.....

....det vet jag. Men att det ska vara så svårt att få till det ibland.
Just nu så ser det ut så här i min säng. Och har gjort hela veckan.


Ja, allt plockas ju undan innan jag lägger mig, men bara rakt ner i Ikea kassen. För att att sedan rota runt och leta efter det jag ska ha till nästa pass igen. Och ner i samma kasse när man kommer hem efteråt, för man orkar inte sortera allt så som man vill ha det. Man vill bara drypa av och lägga sig.

Har jag ett morgon pass så rotar jag redan på kvällen. Det tar alldeles för lång dyrbar tid att göra det på morgonen. För jag prioriterar alltid den tiden till frukost. Yogurt + frön, ägg och alltid kaffe med lite grädde.
Och sedan en andra frukost när jag kommer hem igen. Kanske gröt eller smörgås och mera kaffe.
Och kläderna! Ja dom åker ner i kassen igen. Gud vad trött jag blir på mig själv.
Jag tycker ju om när det är ordning och reda på sakerna. Skärpning.
Finns kanske tid i morgon att ta tag i det hela.

Om jag skulle se till det positiva  istället, så har det varit en bra tränings vecka.
En dag i skogen med ett gäng ny börjar tjejer på mtb (fast några var vana också)
Några pass med backintervaller.
Ett snabb pass på tekniska stigar.
Några gym pass ( Tadaaa. Maxade i ben pressen igen) Gött.
Ett intervall pass på kräk nivå.
Och några distanspass.

Dagen runda tog jag och Peter upp till Forshaga för att bla köra milspåret vid Sisu gården.
Perfekt väder om än lite väl blåsigt, men i skogen gick det att rejsa på ordentligt.

Längs med Klarälven (8-10 m/s sidvind) INTE medvind.













tisdag 21 maj 2013

Skenet bedrar.

Hon är liten och nätt och har ljus röst.
Och ni ser ju vad det står på hennes snygga tröjor. Men låt er inte luras.
Hon har nypor som en karl som kommer direkt från en smedja.
Jag pratar nu om Lotti på Lugnets Massage.
Jag var där i går morse och fick en rejäl omgång av mina ben.
Ingen skön soft spa massage här inte.
När jag snurrat runt och hamnat på mage och det var dags för baksidan av låren så var det till att bita i hop. Blev lite lätt fuktigt ögonvrån faktiskt.
Och det kändes som alla slagg produkter kom upp i svalget för jag blev alldeles rosslig och hostig.
Men väldigt skönt efteråt. Kör man hård styrketräning och cykel så behövs en sådan här omgång med jämna mellanrum för att man ska få ut det optimala av träningen.
Så våga prova. Det är det helt klart värt.

måndag 13 maj 2013

Långa Billingeracet avklarat.

Jag hade inte stora förhoppningar eller mål i denna tävling. Skulle kanske mest köra för att se hur kroppen svarade efter alla förkylningar och skit senaste månaderna.
Och Billinge ÄR Billinge. Inget lätt lopp att prata om. När jag körde det första gången 2011 så undrade jag mitt i loppet - Vart har fått det i från. Att det är kul med lång lopp?
2012 var jag bättre mentalt förberedd på det hela. Men satan så jobbigt.

Och nu var jag här igen. Alltid lika nervös innan start. Men nu visste jag lite mera om banprofilen.
Även om inte formen är den bästa.
Har ingen större koll på vad dom olika sträckningarna heter eller namnen på alla backar.
Vet bara att det är 3 rejäla backar att lägga på minnet.
Starten. Och nästa vid 26 km och naturligtvis Strupen. Den sista backen 15km innan mål, när man är lagom mosig i benen. Den är ca 1km lång och det är ca 175 m hög klättring med 18-20% lutning på slutet.
Bara man tar sig upp är det 500 m kvar att spurta till mål.

Första backen var inga problem. Jag nötte på och hade lite koll på dom andra damerna i min klass.
Pigg i benen när jag kom upp. Hade bitvis fin klung körning med killarna på dom långa grus partierna. Det är roligt när det fungerar. Man turas helt enkelt om att dra för att hålla ett bra tempo och alla är med på det hela. Vid andra backen vid 26 km så var jag ikapp förra årets helt oslagbara konkurrent i min klass.
Jag låg och smög lite bakom henne för att se hur stark hon var. Men hade trampat förbi henne innan backen var slut. Vitargo i all ära men detta var en stor ego boost som gjorde mig stark.

Skogs partierna var helt fantastiska. Det fanns en lång, brant utförs löpa inne i skogen. Gles skog och massvis med vitsippor på båda sidor. Det gick så jäkla fort att jag bara höll mig i styret och hoppades på gudskelov.  Men det var helt underbart. Sann lycka i hög fart.

Och det var första loppet på nya 29:an och som den rullade. Inga problem alls. Och inte var jag i backen en enda gång heller.

Benen och kroppen hade känts otroligt bra redan från start och jag hade ingen svacka eller dipp under hela loppet. Och då har jag legat precis på gränsen hela tiden.
Kan det kännas så här bra med så lite träning? Fattade ingenting.
När väl Strupen kom så var det bara att kötta på. Nöta, nöta. Det bara skrek i låren. Men jag tog några gubbar i backen. Ego boost, ego boost. H...vete vad jobbigt. Men gud vad bra jag mådde. Jag ler och grimaserar om vart annat.
Vet inte vad jag gick på dom sista 500m men i mål kom jag på tiden 3:52:15 och 2:a i D-40.
Den känslan och trycket jag hade i kroppen under denna tävling var något jag saknade under hela förra säsongen. Jag får väl bara hoppas att det inte var en tillfällighet utan att säsongen fortsätter på samma sätt.


Marcus och Johan från klubben. (Marcus är den hungrige) 


Min kärlek på 2 hjul









torsdag 9 maj 2013

Tyr is everywhere

Jag blev så full i skratt i går när jag tömde postfacket och plockade ut nya numret av Bicycling.
På första sidan står det `vilan gör dig snabb' . Det var precis det jag ville få bekräftat. Läser man hela artikeln så handlade det kanske inte om att man blir snabbare efter x antal missade tränings timmar pgr av förkylning.
Men jag gillade rubriken och jag skrattade när jag gick upp till lägenheten.
Sitter nu på morgonen med en stor mugg kaffe och läser resten tidningen.
Och där, på sidan 14 längst till vänster har vi Anders Kvarnlöv från klubben. Heja Anders.
Bredvid honom står även Tina och Keith från stan (kör för Skoghalls ck)

Och vi blir bara fler och fler i cykelsektionen i Ok Tyr. Runda slängar 147 medlemmar just nu. Roligt.
Läser vidare i tidningen och hittar cykel vännen Åsa Erlandssons fina illustration i ett reportage
Det är en bra tidning och extra roligt när den är lite `kändis späckad´.






tisdag 7 maj 2013

Pepp, pepp, pepp

Näe. Det blev ingen tävling för min del i lördags. Det onda i halsen tog omtag på fredag morgon och det kom till baka värre än tidigare. Bara att ta sig 2tr upp till lägenheten har gjort mig helt slut.
Är man ute och går så kommer det cyklister från alla håll. Men jag låtsas inte se dom. Vill inte, vill inte!!!!
Var i väg och tog ett hals prov i går men det var iaf inte streptokocker och det var ju bra.
Jätte bra. Pepp, pepp. Tog en LUGN promenad efter jobbet i strålande väder. Pepp.
Nu ser man att det börjar skifta i grönt på träden och det har torkat upp ännu mera på stigarna.
Och det luktar grönt, inte lera, jord och dy.
Det kommer bli kanon den dagen man kommer ut igen. Pepp.
Jag gör vad jag kan för att hålla modet uppe.
Jobbar hårt med positiva tankar. Vinter träningen har gått väldigt bra och det som hänt kan jag inte råda över.
Och cykeln står nytvättad i hallen och är redo.
I dag känns halsen bra men som läkaren sa - Du måste våga vila för att bli av med det hela i kroppen.
Så det får bli. Håller mig lugn i någon dag till. Men man har myror i hela kroppen.



onsdag 1 maj 2013

Att tävla eller inte tälva.....

...det är frågan. Det är så himla jobbigt när allt hänger i luften. Blir lite lätt uppstressad utav det.
Årets första tävling går på lördag i Bengtsfors. Men pgr av halsont så har träningen uteblivit helt flera dagar.
Och överlag så har snabba längre stig pass lyst med sin frånvaro denna vår.
Och kommer junior att hinna bli av med sin ögoninflammation till dess. Barnvakt är ordnad uti i fall att.
Eller ska man avstå tävlingen för att vara helt kurant och på banan när första tävlingen i Långloppscupen går den 11/5. Åhh vad jobbigt det är.

Efter en mut frukost till tonåringen ( sådana där nyttiga våfflor och hallon). så kom jag ut i skogen idag på fm.
Halsen kändes helt ok och knastret i öronen var borta. Rejsade snabba stigar och pressade pulsen rejält.
Kanske inte så smart. Men det kändes SÅ bra. Och i ren lycka och glädje så har jag en tendens att skratta och prata högt med mig själv i skogen.
- Yes, yes, yes!!!
- Jäklar va gött!!!
- Jalla, jalla, jalla!!!
Men i dag var jag inte själv i skogen. Tror att halva stan var ute och plockade Friska Karlstad pinnar.
Och dom hade nog hört mig på långt håll, för dom stod så snällt ute i blåbärsriset när jag kom farandes.

Uppför Bryngfjorden så insåg jag att mönstret i mitt bakdäck är alldeles för fint. Inget fäste alls att prata om.
Så hem och duscha och snabbt i väg för att skaffa ett bättre.
Jäklar, röd dag. Vem kan ha öppet? Räknas det som vanlig söndag? Hur länge? Hinner jag?
Jag hann. Men vad fel det blev.
Försök att prata i telefonen med en hand samtidigt som du spänner fast en 5-åring i bilstolen med den andra.
Det blev för mycket.
Insåg när jag varit hemma i nästan 3 timmar att påsen måste ha blivit kvar på parkeringen.
Satan.  800:- åt skogen. Ringer butiken men det är stängt sedan 45 min. Kastar mig i bilen. Kanske kanske den inte har blivit snodd, utan står kvar så fint på en tom parkering.
Det gjorde den inte. H...vete!
Men kikade in i butiken och där stod påsen på disken.
Yes. Livet känns bra igen.
Och det var väl tur att det var påsen jag glömde och inte 5-åringen.
Men det är lite otäckt att man kan bli så stressad och förvirrad.